Om Mikaeli Sångares musikrepertoar

Mikaeli Sångare har några färdiga konsertprogram kring bestämda teman. För närvarande kan vi erbjuda följande program:

Mystic Circles

Föreställningen bygger på kontraster mellan det lugna, meditativa och det kraftfullt medryckande, rytmiska. Det musikaliska fundamentet utgörs av den italienske tonsättaren Allegris mest kända och mytomspunna körverk Miserere, som interfolieras med medeltida, moderna och minimalistiska körklanger, samt med keltisk och orientalisk musik. Cirklar, sfärer och cirkelrörelser förekommer i allt från atomernas beståndsdelar till planeters, stjärnors och galaxers rörelser i universum. Naturens kretslopp och årstidsväxlingar utgör andra exempel. Cirkeln är en uråldrig symbol för allt i skapelsen. Den cirkelformade labyrinten var en viktig symbol för pilgrimsvandring under medeltiden. Föreställningen speglar vårt behov av riter och heliga handlingar i olika sammanhang. Syftet är att ge en känslomässig, musikalisk och visuell upplevelse av ljus och hopp som kontrast till allt det mörka och hotfulla i en förvirrad nutid. Körsången kompletteras med rörelser i rummet. Musiken framförs a cappella eller tillsammans med slagverk och andra instrument.

Barockens giganter

flyer tummis

Ladda ner pdf-flyern

Konsertprogrammet Barockens Giganter innehåller musik skriven av tre av barockens absolut främsta tonsättare: Johann Sebastian Bach (1685–1750), Claudio Monteverdi (1567–1643) och Marc-Antoine Charpentier (1643– 1704). Tillsammans ramar dessa tre kompositörer in barockepoken, men de var verksamma i olika länder och under högst varierande förhållanden.

Genom att vi i en och samma konsert framföra musik av dessa tre kompositörer, får åhörarna möjlighet att uppleva likheter och skillnader i deras musik, påverkade av förutsättningarna i de länder där de verkade, Tyskland, Italien respektive Frankrike. Konserten skildrar även barockmusikens utveckling under drygt 100 år.

Musiken är ursprungligen skriven för solister, kör och orkester, men i vår version framförs verken tillsammans med en mindre barockensemble bestående av orgel och fem stråkar. Programmet är tänkt att framföras i kyrkor.

Musiken

Musik ur följande verk ingår i programmet:

Motetten Jesu, meine Freude (BWV 227) för femstämmig kör, är en av Bachs mest kända och älskade körverk. Den komponerades år 1723 till en minneshögtid för en postmästares hustru. Bach hade då innehaft sin tjänst i S:t Thomaskyrkan i Leipzig endast några veckor. Texten består dels av de sex verserna i Johann Francks kyrkovisa Jesus, du min glädje (sv ps 354) med melodi av den store koralkompositören Johann Crüger, dels av fem citat från Paulus brev till Romarna, kapitel 8, inflätade mellan varje vers, så att stycket får en symmetrisk struktur.

Marc-Antoine Charpentier är i Sverige mest känd som kompositör till Eurovisionssignaturen, som ingår i verket Te Deum. Verket Assumpta est Maria (Marie himmelsfärd), mässa för 6-stämmig kör, orkester och solister, komponerades troligen år 1699, då Charpentier var musikalisk ledare för jesuitkyrkan Sainte-Chapelle du Palais i Paris. Verket framfördes troligen vid de ”röda mässorna” i anslutning till parlamentets årliga öppnande. Mässan är ett av kompositörens finaste verk, komponerat när han stod på höjden av sin skapar-kraft. Här kombinerar han fantasi och teknisk briljans med innerlig värdighet.

Claudio Monteverdis Mariavesper (Vespro della Beata Vergine) är ett av musikhistoriens största körverk. Det komponerades år 1610 i brytpunkten mellan renässans och barock. Under denna mer experimentella period i musikhistorien var Monteverdi en drivande kraft i den rörelse som hävdade textens och upplevelsens centrala position gentemot gängse strikta kompositionspraxis.

Pilgrimsfärd

En musikalisk resa genom medeltidens Europa

De Vandrande Kvinterna och Mikaeli Sångare presenterar andlig och världslig musik från 1200- och 1300-talen. Alla medverkande är klädda i tidstypiska kostymer.

Handling

trött bondekvinna

Vi får följa pilgrimer och kringvandrande musiker på väg från Lödöse till vallfartsorten Santiago de Compostela i nordvästra Spanien någon gång runt år 1340. Rika och fattiga, unga och gamla, adel, borgare, hantverkare och kyrkans folk samlar sig inför den mödosamma och farliga resan. Digerdöden har ännu inte drabbat Europa men det finns många andra faror som lurar under vägen. Hundraårskriget mellan England och Frankrike pågår och riddare från båda sidor ägnar sig åt överfall och stråtröveri. Svält och fattigdom är vanligt i de krigsdrabbade områdena. Pilgrimsföljets väg genom Europa ackompanjeras av spröda toner som bär löfte om himmelsk frälsning, naturlyriska sånger om kärlek och burlesk dansmusik med smak av jord och död.

Sceniska instruktioner står operasångerskan/regissören Emelie Sigelius för.

Musik

piae cantiones framsida

Musiken är hämtad ur sångsamlingarna Cantigas de Santa Maria (Alfonso el Sabio, Kastilien 1221 – 1284), Llibre Vermell de Montserrat (Katalonien 1398 – 1399) och Piæ Cantiones (svensk-finsk sångsamling utgiven 1582). Franska trouvère-ballader och tyska Minne-sånger ingår också. Kärleken till Jungfru Maria är central, och musiken är ömsom sakralt meditativ, ömsom dansant och medryckande.

Pilgrimsdeltagare

lättjan

Riddare Magnus Knutsson har motvilligt låtit sig övertalas av sin djupt troende hustru Ingeborg att följa med på resan. Han skulle mycket hellre njuta av god mat än att fasta och späka sig. En sådan tur att han kan anförtro sig åt sina vapenbröder Sir David Cornwall och Birger Sverkersson. Fru Ingeborg är besviken på sin världslige make och söker tröst och gemenskap hos nunnorna. Äldsta dottern jungfru Cecilia är en bortskämd flicka som mest är intresserad av vackra kläder. Hon delar inte moderns intresse för det andliga.

Abbedissan Moder Katarina håller sträng uppsikt över de andra. Det är nödvändigt! Fader Mattias har visserligen varit i Santiago de Compostela förut, men han är tankspridd och glömmer ofta var han har ställt ifrån sig processionskorset. Moder Katarina tycker att det är förfärligt att behöva färdas tillsammans med de syndiga gycklarna fastän de känner till vägen. De är visst flyktingar från Provence och Languedoc.

trött bondekvinna

Den välbärgade och världsvane köpmannen Guillaume d’Arras och hans hustru verkar inte så intresserade av den andliga delen av resan. Fru Héloïse är mycket stolt och högdragen och behandlar sin stackars tjänarinna Hildegard på ett nedlåtande sätt. Men varför kastar hon så sorgsna blickar mot skomakarens fru Ragnhild?

Skomakarens hustru Ragnhild är sjuk av oro och rädsla för allt skrämmande och nytt under resan. Hennes make, Mäster Peder, försöker att trösta och lugna henne. Oron för det sjuka barnet kan han inte göra något åt, men kanske kan det ske ett mirakel i Compostela?

trött bondekvinna

Vem är egentligen den mystiske unge mannen som kallar sig för junker Valdemar? Någon har visst skymtat en ringbrynja under manteln och hört honom tala med magister Erasmus på ett främmande tungomål. Är han verkligen den han utger sig för? Moder Katarina och syster Maria tycker att han verkar mer än lovligt intresserad av jungfru Alvhild.

Änkefru Karin är gammal och orkar inte längre med det tunga ansvaret som fatburskvinna på den stora gården utanför Lödöse. Benen värker och kanske kan hon äntligen få sinnesro…

I Carl von Linnés anda

Then blomstertijd nu kommer

flyer tummis

Ladda ner pdf-flyern

Ur musikbuketten:

Godt Maijeregn giff

Våhr-Wijsa
Knut Håkansson (text Lars Wivallius)
Lustwin Wijsa
Knut Håkansson (text Samuel Columbus)
Solens verkan i Maji Månad
Martin Bagge (text Jacob Frese)

Se, vilket ljus

Våren
Sven-Eric Bäck
Om våren ser man blom och knopp
Anonym (text Olof von Dalin, arr. Mikael Paulsson)
Vårvisa
Sven-Erik Johanson (text Olof von Dalin)

Liksom en herdinna

Liksom en herdinna
C M Bellman (arr. Anders Öhrwall)
Ulla, min Ulla
C M Bellman (arr. David Wikander)
Vila vid denna källa
C M Bellman (arr. David Wikander)

Om sommaren sköna

Om sommaren sköna
svensk folkmelodi (arr. Mikael Paulsson)
Then blomstertijd nu kommer
folkmelodi (text I Kolmodin,
arr. Mikael Paulsson)
I denna ljuva sommartid
svensk folkmelodi (arr. Mikael Paulsson)
Then lustijge tijdh nu är
vårvisa ur Piæ Cantiones
(arr. Mikael Paulsson)

Kammarkören Mikaeli Sångares musikprogram för 300-årsjubileet av Carl von Linnés födelse innehåller främst svensk 1700-tals- musik och tonsättningar av dikter från denna tid, t ex Carl Michael Bellman, Olof von Dalin och Lars Wiwallius. Sånger om naturen, blommorna och fåglarna med texter i sann linneansk anda. Alla fyllda av längtan inför den ljusa årstiden. Musiken gestaltar även epokens stora kärlek till den pastorala idyllen. Ett Linnéprogram kan ha följande underrubriker: Godt Maijeregn giff, Se vilket ljus, Liksom en herdinna och Om sommaren sköna (se exempel på innehåll i urvalet nedan).

Mikaeli Sångares Linnéprogram finns i två versioner: Ett kortare program på ca 30 minuter med enbart kören och ett längre på ca 60 minuter som görs i samarbete med Bellmantolkaren Martin Bagge, som framträder tillsammans med kören och även sjunger solistiskt.

 

Vad du är skön, min älskade

Kärlekslyrik i jazzton

Programmet innehåller huvudsakligen texter ur Höga visan som är tonsatta och arrangerade för blandad kör, saxofon, piano och bas.

Vad du är skön, min älskade framfördes under december år 2000 i Annedalskyrkan och Musikens hus i Göteborg. Medverkande musiker var Lisen Rylander (saxofon), Anders Persson (piano) och Anders Jormin (bas). Recitation ur Höga visan varvas med musiken.

Jul och adventmusik

Vi underhåller och skapar stämning efter Era önskemål och framför klassiska och välkända julsånger som alla älskar att höra.

Om sommaren sköna

Mikaeli Sångares klassiska sommarprogram innehåller främst svensk folkmusik och visor, medeltida inslag och några utländska inslag. Senast sjöng vi i Slottsskogskolonin i Göteborg, men vi har även sjungit sommarmusik på konferens i Svenska mässan, underhållit på Nya Elfsborgs fästning och sjungit programmet under otaliga kyrkokonserter.